Solen sprack fram idag och vi cyklade till Örby ängar och lekte vid Linbana och jag kände mig glad, kunde se glädjen i Hampus ögon oxå. Vi åkte sen hem och valde den middag som vi älskar mest, Hampus fick korv, pasta och parmesan och jag tog pasta med jordnötsbiffar, ägg och god woksallad. Därefter fick H äta från Pepparkakshuset före han sprang till Mormor och Morfar. Jag dammsög, som man inte alls ska göra på Julafton. Pysslade det sista med julklappar och tog mig en promenad i solnedgången, hann inte till kyrkan men en frid infann sig ändå. Sen hem till Mamma och Pappa där oxå min Syster med sambo var, min Moster och Hampus Pappa Henrik. Det blev en mysig, varm och GLAD Jul, en riktigt Gladelig Jul. När vi traskade de 300 meterna hem talade Hampus om att han sett att tomten hade lösskägg och att det var Fredrik, Pernillas sambo. Ja det var Fredrik :-) Men vi är lika glada för det.
PS. Djupsinniga tankar förföljde mig i förmiddags; vad är julen egentligen? Innerst inne kärlek, till sig själv, de närmsta och det bästa för resten av världen. Varje dag är egentligen Julafton. Vi behöver bara Julafton för att påminnas om vad som är viktigast. Är det så?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar