Citat från Facebook:
"Februari är den månad som i genomsnitt är kallast och februari-mars har vi också som lägst med immunförsvarsskyddande D-vitamin."
"Februari är den månad som svenskarna sjukanmäler sig mest, visar en mätning från hälsoföretaget Previa."
Citat från radion:
"De svenskar som åker utomlands under vintern har mer D-vitamin i kroppen på våren än de som stannat hemma i kylan."
Svensk vinter tar på mångas krafter, även mina. Jag är drabbad, snuva och igår var jag matt och sov hela förmiddagen med ett virus i nacken, hm låter konstigt men så var det. Det kändes som jag skulle flyga iväg om jag gick ut, så det blev först framåt kvällen som jag orkade cykla till ICA. Sen var jag lite pigg ;-)
Varje år i februari blir jag drabbad av någon slags sjuklighet, så jag har lovat mig heligt att resa bort nästa vinter till solen. Men det har jag egentligen lovat mig för ett bra tag sen.
Dessutom har jag lovat mig att vidareutveckla mitt företag, i en mer kreativ riktning. Mer ur glöd.
PS. Det sägs vara stärkande för immunsystemet att vara sjukt minst en gång om året, som styrketräning för det. Och det finns forskning som säger att tex barnsjukdomen mässlingen kan ge starkare skydd mot cancer... Och ofta får man ny inspiration efter några sjukliga hemmadagar. DS.
lördag 26 februari 2011
måndag 21 februari 2011
Häxan Surtant och grönt pulver
Jag bara skojade, det är visst synd om ensamstående mammor!!! Ibland. Jag var lite hurtig i förra inlägget, nu har jag lagt till "ibland" inom parantes. Men jag är hurtig då och då, och sorgsen andra stunder. Melankoli, det kan vara skönt, bara jag finner ro i det.
Igår var jag på fantastisk Yoga med Maya, jag landade djupt innanför huden, andetaget blev friare, mer ro i hjärtat och jag åkte hem och städade, åt kola och tittade på TV. Vaknade med lite sorgsenhet idag, Hampus var hos Henrik. Ensamhet. Familjeliv är det bästa jag vet. När det fungerar och mamman och pappan vill åt samma håll.
Dagen idag blev en märklig dag, helt plötsligt kändes allt värdefullt, att jag har ett jobb, fina kollegor, trivsamma patienter, två fina datorer, fin arbetsmiljö. Och att jag fick åka och hämta min lille guldprins klockan tre på dagis. Kärlek! Puss.
Vi åkte hem och fikade, jag gjorde en fruktdrink till mig med grönt pulver i, en mix av spirulina, chlorella och vetegräs, grymt nyttigt. Häxdryck. "Häxan Surtant dryck", skojade jag med Hampus, man blir glad av den! Apropå Häxan Surtant så blev Hampous paff att hon var med i Melodifestivalen.
- Mamma det är hon, hon spelar bara lite snäll.
Mer om grönt pulver. När vi bestämde oss för att gå åt vars ett håll, jag och Henrik, då kändes det som om ett grönt pulver hade trillat ner över vårt hus, med otur. Oturspulver. Och att pulvret trillat över fel hus.
Långt senare kom jag på att det är nyttigt med grönt pulver, det ger mycket syre till kroppen och luft under vingarna.
Igår var jag på fantastisk Yoga med Maya, jag landade djupt innanför huden, andetaget blev friare, mer ro i hjärtat och jag åkte hem och städade, åt kola och tittade på TV. Vaknade med lite sorgsenhet idag, Hampus var hos Henrik. Ensamhet. Familjeliv är det bästa jag vet. När det fungerar och mamman och pappan vill åt samma håll.
Dagen idag blev en märklig dag, helt plötsligt kändes allt värdefullt, att jag har ett jobb, fina kollegor, trivsamma patienter, två fina datorer, fin arbetsmiljö. Och att jag fick åka och hämta min lille guldprins klockan tre på dagis. Kärlek! Puss.
Vi åkte hem och fikade, jag gjorde en fruktdrink till mig med grönt pulver i, en mix av spirulina, chlorella och vetegräs, grymt nyttigt. Häxdryck. "Häxan Surtant dryck", skojade jag med Hampus, man blir glad av den! Apropå Häxan Surtant så blev Hampous paff att hon var med i Melodifestivalen.
- Mamma det är hon, hon spelar bara lite snäll.
Mer om grönt pulver. När vi bestämde oss för att gå åt vars ett håll, jag och Henrik, då kändes det som om ett grönt pulver hade trillat ner över vårt hus, med otur. Oturspulver. Och att pulvret trillat över fel hus.
Långt senare kom jag på att det är nyttigt med grönt pulver, det ger mycket syre till kroppen och luft under vingarna.
lördag 19 februari 2011
Mer Eat Pray & Love
Skrev precis en kommentar om ensamstående mammor och "Eat Pray & Love" på en annan blogg;
Visst var filmen stundvis ytlig - men den gav MOD och lust! Lust till att förverkliga mer.
Det kan oxå var en lyx att bli ensamstående mamma - efter sorgen kommer nytt syre som kan ta oss långt... tom till Bali med barnen, om det är det vi vill. Den största konsten är att ha roligt på vägen. Och orka när det inte är roligt.
Jag har varit ensamstående i ett år (och "ensamboende" i ett halvår), och sitter här och ler. Det är inte synd om ensamstående mammor (Jo ibland...). Det är mer synd om de som inte vågar förverkliga sitt innersta - det som de drömmer om...
Visst var filmen ytlig stundvis men den gav mig inspiration, till att skapa ett ännu vackrare liv och vila mer med ro i mitt hjärta - med mer snygga kläder. Vi behöver både yta och djup, det ger balans!
KRAM till er alla
Visst var filmen stundvis ytlig - men den gav MOD och lust! Lust till att förverkliga mer.
Det kan oxå var en lyx att bli ensamstående mamma - efter sorgen kommer nytt syre som kan ta oss långt... tom till Bali med barnen, om det är det vi vill. Den största konsten är att ha roligt på vägen. Och orka när det inte är roligt.
Jag har varit ensamstående i ett år (och "ensamboende" i ett halvår), och sitter här och ler. Det är inte synd om ensamstående mammor (Jo ibland...). Det är mer synd om de som inte vågar förverkliga sitt innersta - det som de drömmer om...
Visst var filmen ytlig stundvis men den gav mig inspiration, till att skapa ett ännu vackrare liv och vila mer med ro i mitt hjärta - med mer snygga kläder. Vi behöver både yta och djup, det ger balans!
KRAM till er alla
tisdag 15 februari 2011
Städa bort kompromisserna
Kroppen ljuger aldrig. Jag har börjat lyssna på den på ett djupare plan, inspirerad av helgens äventyr. I lördags ringde min vännina C om jag ville följa med till Sand i Båstad, middag, disco och konsert med Marcus.
-Vem är Marcus?
- Han är känd, Marcus!
-???
Dyrt var det, men något sa mig att följa med. Jag, Camilla och Caroline hade det mysigt. Och in traskade Martin Stenmark.
-Just det, MARTIN heter han ju!
Vi dansade till klockan ett, otroligt kul! Sen kom jag på att jag är både Askungen och Skalman, så det var bara att köra hem. För vi skulle på Nia 5 stages workshop på söndagen. Den handlade verkligen om kroppens sanning, kroppens naturliga sätt att utveckla sig, innifrån. Sjävläkning.Vi har allt, och så stoppar något oss på vägen. Och hur kan vi ta oss vidare?
Kände mig fylld efteråt, tack Jonna som ledde det hela. Varje lördag kl 10 kan man göra Nia 5 stages på http://www.niastudio.se/ i Höganäs.
Ömhet. Öm i hjärtat, lyssna, vad känns bra? Och vad känns inte bra?
Idag jobbade jag först på Helsingborg Wellness sen på Ängelholms Naprapatklinik, på det sistnämnda gjorde en patient till mig en Feng Shui konsultation idag, gratis, som en del i hennes examensjobb. Det var så intressant, vad får oss att vara i vår fulla kraft på arbetet och vad dränerar oss?
Vad känns sant i kroppen och vad är ett spel, en kompromiss?
Jag kompromissar en del, och det gör mig trött inser jag. Och snart är det slut med kompromisser, för det tar och stressar och får kroppen ur sin fulla kraft.
Min Mamma ska göra en stor hjärtoperation, det får mig att tänka till. Vi har våra gener, men vi programmerar våra celler själva, vi ger vår kropp ständigt ny information. Vi har hela vårt liv i våra händer.
Min Mormor, Morfar och Farfar dog av hjärtproblem. Min Pappa har gjort en hjärtoperation och min Mamma ska göra en, jag borde vara rädd. Men vad ger rädsla för energi till hjärtat? Jag har ett val, att styras av min historia eller att välja att skapa mitt liv.
Ett liv med välbehag, jag är på väg.
Jag behöver bara städa bort kompromisserna.
-Vem är Marcus?
- Han är känd, Marcus!
-???
Dyrt var det, men något sa mig att följa med. Jag, Camilla och Caroline hade det mysigt. Och in traskade Martin Stenmark.
-Just det, MARTIN heter han ju!
Vi dansade till klockan ett, otroligt kul! Sen kom jag på att jag är både Askungen och Skalman, så det var bara att köra hem. För vi skulle på Nia 5 stages workshop på söndagen. Den handlade verkligen om kroppens sanning, kroppens naturliga sätt att utveckla sig, innifrån. Sjävläkning.Vi har allt, och så stoppar något oss på vägen. Och hur kan vi ta oss vidare?
Kände mig fylld efteråt, tack Jonna som ledde det hela. Varje lördag kl 10 kan man göra Nia 5 stages på http://www.niastudio.se/ i Höganäs.
Ömhet. Öm i hjärtat, lyssna, vad känns bra? Och vad känns inte bra?
Idag jobbade jag först på Helsingborg Wellness sen på Ängelholms Naprapatklinik, på det sistnämnda gjorde en patient till mig en Feng Shui konsultation idag, gratis, som en del i hennes examensjobb. Det var så intressant, vad får oss att vara i vår fulla kraft på arbetet och vad dränerar oss?
Vad känns sant i kroppen och vad är ett spel, en kompromiss?
Jag kompromissar en del, och det gör mig trött inser jag. Och snart är det slut med kompromisser, för det tar och stressar och får kroppen ur sin fulla kraft.
Min Mamma ska göra en stor hjärtoperation, det får mig att tänka till. Vi har våra gener, men vi programmerar våra celler själva, vi ger vår kropp ständigt ny information. Vi har hela vårt liv i våra händer.
Min Mormor, Morfar och Farfar dog av hjärtproblem. Min Pappa har gjort en hjärtoperation och min Mamma ska göra en, jag borde vara rädd. Men vad ger rädsla för energi till hjärtat? Jag har ett val, att styras av min historia eller att välja att skapa mitt liv.
Ett liv med välbehag, jag är på väg.
Jag behöver bara städa bort kompromisserna.
torsdag 10 februari 2011
Sälen, Bali & kärleken
Varje vinter borde jag resa väg 1-2 månader. Till solen. Värmen, djungeln och blåa hav. Sånt som gör mig glad. Januari och februari i Skånedimma kan få mig att gå i bitar.
En ljusglimt är att vi har varit och åkt skidor i Lindvallen och Sälen i 4 dagar, det var så roligt. Blå himmel och härliga skidupplevelser (30 år sen jag var i Lindvallen för första gången). Jag blir 17 år när jag åker skidor och får nytt syre i lungor och hjärta. Nya idéer.
Hampus blev oxå en skidhjälte till sist, min sötisprins. De två första dagarna ville han inte släppa, det kändes nästan som att sluta amma, han höll mig så hårt, men till sist åkte han SJÄÄÄÄÄÄLV! Svängde och bromsade + gupp i skogen, lika bra att ta allt på en gång ;-)
Ikväll har jag tittat på "Eat pray & love" och en känsla slungas inom mig; vad är det för liv jag lever? Jag älskar egentligen äventyr, jag vill ut och resa igen. Till Bali. Med Hampus och en barnflicka. Är allt möjligt?
Resa och fyllas igen. Jag önskar mig också djup lycka och kärlek, nöjdhet. En del saker behövs möbleras om.
Vad är det för drömmar vi har innerst inne? Vad greppar där inne?
En ljusglimt är att vi har varit och åkt skidor i Lindvallen och Sälen i 4 dagar, det var så roligt. Blå himmel och härliga skidupplevelser (30 år sen jag var i Lindvallen för första gången). Jag blir 17 år när jag åker skidor och får nytt syre i lungor och hjärta. Nya idéer.
Hampus blev oxå en skidhjälte till sist, min sötisprins. De två första dagarna ville han inte släppa, det kändes nästan som att sluta amma, han höll mig så hårt, men till sist åkte han SJÄÄÄÄÄÄLV! Svängde och bromsade + gupp i skogen, lika bra att ta allt på en gång ;-)
Ikväll har jag tittat på "Eat pray & love" och en känsla slungas inom mig; vad är det för liv jag lever? Jag älskar egentligen äventyr, jag vill ut och resa igen. Till Bali. Med Hampus och en barnflicka. Är allt möjligt?
Resa och fyllas igen. Jag önskar mig också djup lycka och kärlek, nöjdhet. En del saker behövs möbleras om.
Vad är det för drömmar vi har innerst inne? Vad greppar där inne?
Här på bilden ligger jag på Balis flygplats november 2001, efter 10 underbara dagar på ön blev jag matförgiftad av härsket smör. Jag kände att det smakade spunk, men åt det av artighet för den trevlige servitören stod bredvid och pratade. Sen kräktes jag halva natten och var matt dagen efteråt... Vi flög vidare till Australien. Aldrig mer kommer jag vara sådär artig...
torsdag 3 februari 2011
En död Cd-spelare
Idag gick min ena högtalare isönder på Nia-klassen, den skorrade och jag skrattade. Min söta Cd-spelare som jag haft i 11 år, som har fått flytta runt med mig. Jag minns när jag köpte den och bodde i Nacka Strand, jag spelade Tomas Di Leva kl 6 på morgonen, och jag var lycklig. Sen träffade jag Henrik (Hampus Pappa) och vi flyttade bums ihop och han hade en ännu finare, så min Cd-spelare fick bo i köket.
Vi reste jorden runt, hyrde ut vårt hem. Vi flyttade till Öland och hyrde en stuga på en gård vid havet och magasinerade mkt, bla min Cd-spelare. Vi köpte hus på Öland och min Cd-spelare... hm, den fick stå på min nya naprapatmottagning på Skeppsbron i Kalmar. Med havsutsikt. Sen fick vi Hampus och jag tog hem den och la upp den på vinden. Efter ett tag började jag leda Nia på ett nytt ställe i Kalmar, i Waldorfskolans aula, och där var en dålig musikanläggning, så jag tog med mig min Cd-spelare, varje gång. I en strandkasse, haha. Sant.
Sen flyttade vi till Skåne hösten 2008, och 2009 började jag med Nia på Helsingborg Wellness, och tog med mig Cd-spelaren, men kopplade nu in en Ipod i högtalaren ;-)
Och idag dog den, det kändes så symboliskt. Det är något nytt stort på gång. Jag känner det ibland. Som en röd ros i hjärtat. Och i den där rosen behövs det en NY Ipod-högtalare, för att kunna dansa med ännu mer glöd.
Till sist vill jag tillägga att i Nias värld övar vi på att gilla det vi inte gillar. Att gilla läget. Så jag övade på att inte höra skorret, och att gilla det och inte störas av det. "Man måste gilla läget, gillalalalala läget..." sjöng Tomas Ledin.
Man måste ingenting. Men det blir roligare.
Vi reste jorden runt, hyrde ut vårt hem. Vi flyttade till Öland och hyrde en stuga på en gård vid havet och magasinerade mkt, bla min Cd-spelare. Vi köpte hus på Öland och min Cd-spelare... hm, den fick stå på min nya naprapatmottagning på Skeppsbron i Kalmar. Med havsutsikt. Sen fick vi Hampus och jag tog hem den och la upp den på vinden. Efter ett tag började jag leda Nia på ett nytt ställe i Kalmar, i Waldorfskolans aula, och där var en dålig musikanläggning, så jag tog med mig min Cd-spelare, varje gång. I en strandkasse, haha. Sant.
Sen flyttade vi till Skåne hösten 2008, och 2009 började jag med Nia på Helsingborg Wellness, och tog med mig Cd-spelaren, men kopplade nu in en Ipod i högtalaren ;-)
Och idag dog den, det kändes så symboliskt. Det är något nytt stort på gång. Jag känner det ibland. Som en röd ros i hjärtat. Och i den där rosen behövs det en NY Ipod-högtalare, för att kunna dansa med ännu mer glöd.
Till sist vill jag tillägga att i Nias värld övar vi på att gilla det vi inte gillar. Att gilla läget. Så jag övade på att inte höra skorret, och att gilla det och inte störas av det. "Man måste gilla läget, gillalalalala läget..." sjöng Tomas Ledin.
Man måste ingenting. Men det blir roligare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)