Jag har drabbats av det mest värdefulla. Det är så lätt att ta allt för givet. Men jag går runt och tackar för en del saker i mitt liv, mest av allt för min son. Han är så otroligt söt och han har blivit en klok liten skol-pojke som tänker ibland så att det slår gnistor om hans hjärna. Medan andra stunder tänker han inte alls. Jag var med honom i hans förskoleklass i måndags och det var roligt att se hur han lekte med alla kompisar. Och knuffades vid matte-lektionen, han kunde inte sitta still och jag blev sträng, hans fröken likaså. Mitt lilla busfrö, nu sitter du still om du vill vara med. Med alla dina myror i kroppen, som många sex-åriga pojkar har. Det blev 15 minuter matte med pinnar och kottar från skogen, som de sparat i en burk.
Att vara mamma är det mest värdefulla. Men utan mig blir det ingen mamma till Hampus, så då är jag mest värdefull för mig, det är svårare att tänka så. Det är enklare att tänka på att vi är värdefulla för varandra. Och det är många som är värdefulla för mig, försöker fylla dem med det. Gonatt!
Vad och vilka är mest värdefulla för dig?
2 kommentarer:
Det är lätt att ta de små för givet och de blir stora alldeles för fort! Ibland är det jobbigt, men utan dem skulle livet vara otroligt tomt.
ja verkligen otroligt tomt. Bra att påminna sig själv ibland :-)
Skicka en kommentar