Vi har välsignats med en underbar havsutsikt i mer än ett halvår under Nia-klassen på torsdagar, men nu var den mörka rullgardinen nerdragen. Mörkret, mörkt mörkt. Ingen mer utsikt över sundet som har givit stora känslor. Nu handlar det om insikt. Insiktstiden. Insikter om oss själv och om Nia.
Nias första princip om den universella glädjen handlar på ett vis om inre frid, att ha frid, vad som än rör sig inombords.
2. Det andra steget är att justera den och få den att växa, att lyssna på kroppen vad den behöver, hur den vill uttrycka sig och skapa rörelsen där ur! Vad ger dig välbehag?
3. Den tredje steget är att uppleva och förnimma rörelseglädjen (välbehaget), och vila i den, den finns som en bakgrund som håller dig. Om det kommer andra känslor, låt dem komma, bejaka dem, acceptera dem. Det enklaste sättet till att transformera känslor är nog att låta dem vara, inte dömma dem, utan bara ha ett lugn till dem, typ "Hej hej här är ni". En nyfikenhet. Och det finns något större som håller formen, den universella glädjen.
Rörelseglädje gör aldrig ont, då vi lyssnar på kroppen. Rörelseglädjen kommer från kroppens potential och egna förmåga till självläkning. Rörelseglädje är som bubblor i kroppen och gör oss lätta i kropp, själ och sinne - som ger oss lust till livet och vingar i själen och ett leende. Trots att det är november.
I ärlighetens namn, igår när vi hade en Tae Kwandoo-del kände jag att jag var arg på november. Idag bryr jag mig inte om gråheten, för något annat lyser. Blink Blink. Glad helg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar