Gode Gud Turning Torso

Så är strax november slut, snön faller ikväll och en nöjdhet vilar inom mig. Dels för att november passerat, men oxå för att jag varit Malmö och samlat ihop mig själv tillsammans med min Coach-fröken Anna-Lena, jag fick en helt fantastisk coach-session. Den handlade om att se mig själv i mitt yrkesliv. Det är så lätt för mig att se andra. Men jag då? Vad gör jag egentligen i mitt arbetsliv?

Jag kände mig rätt trött på vägen till Malmö, åkte med min vän Maria som skulle shoppa i inredningsaffärer. När Turning Torso dök upp hoppade en groda ur min mun:
- Gode Gud Turning Torso ge mig kraft ;-)
Var fick jag det ifrån? Oj vad vi skrattade. Turning Torso är för mig en symbol för att allt är möjligt, och en symbol för STYRKAN. Jag kände mig inte knäckt av något, bara trött.

Jag behövde fylla min själ. Det gör jag bäst när jag skapar. Jag fick måla med Anna-Lena. Vi pratade oxå om min bok som jag bestämt mig för att skriva klart 2013. Jag fyller 40 till våren och det känns som att det är dax att ta mig själv och mina drömmar på fullt ut på allvar.

Nu ska jag ta mig på allvar i min vardag, jag ska dammsuga och göra fint i vårt hem! Jag älskar det jordnära.

PS - Boken ska heta "Från kärnfamilj till stjärnfamilj - en guideline för enastående mammor", eller "Från kärnfamilj till stjärnfamilj - en guideline för enastående föräldrar"???

Blogg paus

Det får bli en paus nu.
Jag vet inte hur länge, kanske till jul...
Satt och läste igenom det senaste årets inlägg och insåg att en hel del går igen i inläggen.
Då är det bra att ta en paus.
Att andas ny inspiration.

Kanske är det i mellanrummen som det händer mest ;-)

Önskar er en skön november (uthärda mörkret) och skön december! Kramar!

Alla Helgonahelgen

Tiden går fort, vi har varit i Stockholm och hälsat på min syster, hennes man och deras lille bäbis Isak 7 veckor. Mitt hjärta smälte, han var så mysig, vilken hjärt-energi, jag och Hampus turades om att bära och hålla honom. Hampus mös som en prins när Isak sov på hans bröst när vi hade fredagsmys. Jag mös också. Isak är inte mitt barn, men nära, jag kände hur jag tog honom under mina vingar och jag såg vem han är. I själen.

Vi är så glada att Isak kommit till vår stor-familj, till vår "tribe".

På hemvägen från Stockholm tittade vi på delfinshow på Kolmården, jag tyckte lite synd om delfinerna i bassängen men de hade kul och deras tränare var kärleksfull.

Hampus och en delfin i bakgrunden, lite suddigt men roligt :-)

Ikväll har min väninna Maria varit här. Det är skönt att sitta och vända och vrida på känslor, händelser och saker med vänner (kanske ett mer kvinnligt fenomen). Speciellt när vi är lika i själen. När vi känner igen oss själva i varandra.

Kärlek.