Vi har varit i Spanien i Guadalmina utanför Marbella och hälsat på Hampus farfar och hans fru, som har ett hus där. Åååh vad vi har njutit av solen, palmerna, maten, baden, poolen, värmen och den spanska andan.
Igår när vi skulle flyga hem och kom till Malaga flygplats och checkade in, då kände jag mig lycklig, på något vis kände jag så mycket av mig själv. Blir jag mer synlig för mig själv ute i världen? Mer fri? Ja. Mer av min själ kommer fram i ledigheten i värmen, precis som jag upplevde i sommarledigheten. Men denna resa gav något ännu mer än sommaren. Mer lycka. Utomlandsglädje.
Nya vindar i min själ.
Lite sådär swish swosh här får du nya perspektiv och ny energi, sa Gud eller Universum eller vad man nu kan kalla de högre makterna för.
Innerst inne är jag en Globetrotter, jag har rest mycket (bla ett varv runt jorden), men inte de senaste tre åren (bara i Sverige och Danmark). Nu sitter jag här och planerar nästa resa.
Jag har funderat och reflekterat över vad riktig frihet är för mig. Djup frihet är när jag lever precis som jag drömmer om innerst inne, när jag lever i samklang med min själ och mina inre värderingar och drömmar. När jag andas frihet och inte gör kompromisser gentemot mig själv, när jag inte håller mig själv tillbaka och inte stressar.
Frihet är när jag tillåter mig att vara fri, när jag har mod och pengar till att leva så som mitt hjärta slår innerst inne. Allting hör ihop, och allt går. Och allt tar sin tid till att manifestera.
PS. Idag efter jobbet handlade jag på Coop och hörde en tanke inom mig; Gud vad folk ser ut att ha det tråkigt här i Sverige idag när det höstregnar. Finns det mer glädje ute i världen? Eller allt finns inom oss, men det är lättare för glädjen att bubbla upp i värmen.