Det vråläkta livet

Ikväll fick jag lust att döpa om bloggen. Skapa frihet, det låter präktigt. Skapa ditt liv så som det är, och du är inte rädd för livet mer. Det är kanske så det är. Många försöker hålla ett sken uppe av att vara så lyckade och talar aldrig om misslyckande, för sådana ska helst inte finnas....

Det är de mest mänskliga som berör mig, de som skrattar och gråter och har vemod och glädje, de som inte är rädda för att vara och visa sig, de som frigjort sig från kontrollen om hur man ska vara för att vara normal och passa in. Men vem vill passa in i en form som skaver? Och man kan få hjärtinfarkt av normalhet, av att anstränga sig för att passa in och inte andas fritt, till sist flödar inte blodet fritt i ens innersta vrå, i hjärtat.

Fröken Duktig, jag känner henne och hon gör mig blek.

Blodet blir rött av järn när man står upp för sig själv, även för det mest bräckliga, och då får man rosor på kinderna. Som Pippi. Det är skönast att skapa en form som är skön.

På ett vis är jag bara "halvlyckad", jag är 38½, har ingen man, ensam mamma, har många drömmar kvar som inte ännu förverkligats. Mitt liv är lite ofärdigt. Tur att jag har många år kvar.Tur att jag har mig själv, att jag inte lever kvar i en relation där jag till sist fick kompromissa bort viktiga delar av mig själv för att hålla familjeskenet uppe. Men allt föll samman, på vägen till sanningen. Till det mest äkta.

Tur att livet är både ljus och mörker. På Facebook är det väldigt ljust, det är så himla intressant med alla positiva inlägg, ljus och kärlek, visst det skapar en bättre värld. En HEL värld skapas av ljus och mörker , av acceptans för livets alla sidor.

Jag har börjat skriva en bok, det är en av mina drömmar. Om det vråläkta (vrål-äkta) livet, en guideline för ensamma mammor.

On the road. Glad helg!

PS. Tur att jag har en massa bra saker i mitt liv oxå, att jag är "lyckad" på många sätt och vis, lite pussitivitet kryddar livet :-)

PS. Vrål-äkta eller vrå-läkta? Hjärt-vrå-läkt.

En rolig helg

Helgen har gått fort och  nu somnar jag snart. Nöjd. Höstlöven är vackra och jag njuter av denna årstid. Känner någon slags tillförsikt, ibland som en våg av att livet kan bara bli bättre och bättre.

Livet blir bättre ju mer jag lyssnar på mig själv och skapar ett liv därur. Om jag gör kompromisser slår det emot mig på direkten (well en del kompromisser ingår i livet, men stora kompromisser får mig ur balans, jag har inte råd med det mer).

Hur blir mitt liv rikast? Hur blir ditt liv rikt?

Helgen har varit rik. Inledde fredagsmyset med att följa med Hampus på simskola, sen var det Bio för hans skola, Henrik följde med honom och jag tog en promenad och slappade. I lördags var det förberedelse inför Henriks och Evas höstfest, Hampus gjorde en skattkarta till alla barn, vi handlade godis och bakade äppelkaka. Solen sken och jag tog en promenad och plockade röda löv och röda bär till bordsdekorationen. Hampus lekte i parken och hans mormor satt och hade ett öga på honom medan hon njöt i höstsolen.

Framåt kvällen åkte vi till festen. Det blev en väldigt mysig fest med goa vänner och nya bekanta! Fin stämning. En del av livets rikedom är vänner... En av mina vänner som kom på festen har jag inte sett på sju år, men det var som igår. Vad är tid?

Idag har det varit Nia Yummi Yummi, som Jonna ordnade i Höganäs på Nia-studio, vi var 4 st instruktörer som ledde i 2 timmar, det blev lyckat!!! Kul.

Önskar er en glad vecka, gör något galet så blir det roligare! Njut av hösten, andas den friska luften och fyll era sinnen med det vackra! Fyll er med er själva, det vackra som ni har inombords...

När jag orkar bära mina svagheter

Jag är starkast
när jag orkar
bära mina svagheter
När jag förlåter
mina misslyckanden
När jag omfamnar
mitt stundvis röriga sinne

Då kommer friden
när jag inte fördömer mig själv
När jag ger frihet
till djupet av mitt hjärta
Till mig själv
så som jag verkligen är
innerst inne

Godonk

Och inte fastnar i enda ram
om hur allt ska vara
för det kan bara livet tala om

Starka kvinnor & Trätolleromatik

Imorse vaknade jag med starka kvinnor på näthinnan efter att ha deltagit i Näringslivsdagarna i Helsingborg igår. Moderator var Trine Grönlund, jag blev så imponerad av henne. Hon inledde som om hon stod och talade i hennes vardagsrum, så avslappnat, inför 700-1000 personer. Med ett stort leende. Trine driver ZenTv och jobbar med TvWeb-produktion. Hon talade jättebra från hjärtat och hann säga att vi skapar magi tillsammans i detta business-sammanhang. 

Vackra Trine Grönlund

Evenemanget varade hela förmiddagen och det var både bra och mindre bra talare. De som berörde mig pratade inifrån och ut, med fina reflexioner. Medan de som fick mig att tänka på annat, de talade från hjärnan och vår historia.

"Man ska göra det man blir lycklig av, det som man älskar. Det som man vill bli älskad för. Det som man blir älskad för." Dagen bästa citat av Oscar Nordin :-)

Det var flera som talade om att arbeta ur mission. Krister Mossberg sa: Vision + hjärta = mission!

Tania Ellis talade otroligt bra om sociala affärstrender www.taniaellis.se

Ulrica Messing tryckte på att våga bryta mönster och gå sin egen väg, trots att man kan såra en annan.

Tina med Pippi-Power-skor

Sist men inte minst var det Tina Nordströms tur. Jag får erkänna att jag sett henne genom ett filter sen tonåren då vi var lika gamla och gick i gymnasiet i Helsingborg samtidigt. Men alla mina förutfattade meningar om henne rann bort. Hon var så rolig och bra, även live, och slutade sitt föredrag med att prata om ”Trätolleromantik” !!! Om hemmalivet med barnen, om kärleken till en trälåda med eko-grönsaker som kommer hem till garageporten, om att lägga pussel med barnen och dricka kaffe på golvet. Det är där hon hämtar kraft. Jag gillade verkligen det uttrycket ”Trätolleromatik”, och insåg att jag är också en "Trätolleromatiker" (Trätolle = trätoffel på redig skånska).

Efteråt kände jag en slags tillförsikt, vi är verkligen på väg mot en bättre tid. Vi lever redan i en bättre tid, vi följer våra hjärtan mer, även i affärslivet. Men inte alla. Bara en del. Det är en bra början.

Det mest värdefulla

Jag har drabbats av det mest värdefulla. Det är så lätt att ta allt för givet. Men jag går runt och tackar för en del saker i mitt liv, mest av allt för min son. Han är så otroligt söt och han har blivit en klok liten skol-pojke som tänker ibland så att det slår gnistor om hans hjärna. Medan andra stunder tänker han inte alls. Jag var med honom i hans förskoleklass i måndags och det var roligt att se hur han lekte med alla kompisar. 

Men knuffades vid matte-lektionen, han kunde inte sitta still och jag blev sträng, hans fröken likaså. Mitt lilla busfrö, nu sitter du still om du vill vara med, med alla dina myror i kroppen, som många sex-åriga pojkar har. Det blev 15 minuter matte med pinnar och kottar från skogen, som de sparat i en burk.

Att vara mamma är det mest värdefulla. Men utan mig blir det ingen mamma till Hampus, så då är jag mest värdefull för mig, det är svårare att tänka så. Det är enklare att tänka på att vi är värdefulla för varandra. Och det är många som är värdefulla för mig, försöker fylla dem med det. Gonatt!

Vad och vilka är mest värdefulla för dig?

Brytpunkter

Ibland kommer man till brytpunkter i livet. När det som varit så bra plötsligt inte håller längre, när det som hållit ihop mig får mig istället att läcka energi. Livet är en utvecklingsresa och vi lär och växer hela tiden. Så ibland kommer vi till stunder när kostymen blir för liten, när vi behöver leta upp en ny kostym.

Jag och en väninna har börjat göra "Vision-boards" och kartlägga hur vi verkligen vill leva innerst inne, och det har blivit tydligt hur jag vill vidare inom vissa områden i mitt liv där kostymen skaver och är för liten. Jag har stora arbetsdrömmar, det är ingen hemlighet, och de ryms inte bara i Helsingborg. Och jag behöver vidareutbilda mig. Mest av allt behöver jag fyllas med mer mod, för det krävs mycket kraft när man ska staka ut nya banor. Jag har gjort det förut så jag tittar på hur de gick till då. Det enda är att jag var 25-26 år då. Nu är jag 38 ½, ensam mamma som behöver mycket stabilitet med Hampus, samtidigt äventyr. Allt är en balans.

 Livet kallar just nu på mig att jag ska ge mig ut på mer äventyr. Vi var i Köpenhamn igen i tisdags och i Malmö, så nära. Stockholm och Göteborg med vänner väntar i oktober. Jag vill också ut i världen med Hampus, men han är så intensiv så det är bäst att åka till någon vän så jag inte är helt själv med honom en hel vecka. Hampus är världens goaste, men jag förstår inte var han får all energi ifrån, och han är mest lik hans pappa, farbror och farfar. Hans farfar har hus utanför Marbella, det är kanske lättast att börja med att hälsa på honom och hans fru :-)

"Skoj-drömmar"

Ibland kan det vara hälsosamt att bryta mönster, att ta kliv i en ny riktning för att få in ny energi i livet. Mer spirit.

Jag har under en längre tid känt en dragning till Malmö och Köpenhamn. Jag undrar om min kommande man bor där någonstans. Och jag funderar på en utbildning i Köpenhamn. Det finns massor av utbildningar i Sverige oxå, men jag behöver åka till ett annat land och lyssna på ett annat språk, för att väcka mer livsenergi och nyfikenhet. Helt enkelt insupa nya miljöer.

 

Igår kväll åkte vi äntligen över bron, jag och två väninnor :-) Med gps:en i Köpenhamn och dansade på ett bra dansställe. Det ekade inom mig att det att är dax att kliva rakt in i de stora drömmarna. Vi pratade om "skoj-drömmar" i bilen, sådant som man kan drömma om i sin vildaste fantasi men inte tror är möjligt. Men tänk om ännu mer är möjligt än "skoj-drömmarna". Tänk om det kommer en stor våg som vi kan surfa på. För att surfa på möjligheternas stora våg krävs det mod och inre stabilitet. Och framförallt kraft för att vara starkare än rädslorna. Eller så dör rädslorna när man kliver rakt in i sin egen fulla kraft.

För en del är detta självklart medan för andra en skola. Eller livet är en skola mer eller mindre för alla.

Mitt liv är tryggt och ganska starkt, men det kan bli så mycket mer. Med alla "skoj-drömmar".

Vad har du för "skoj-drömmar"? Galna fantasier som kommer krypande ibland...