Enkelheten

Jag hade äran att vandra på Kullaberg i helgen
men glömde kameran hemma
det var så vackert
det vackraste är det enkla
enkelheten
det nakna
när havet möter klipporna
kärlek

Jag hade en diskussion med min syster på påskafton om min blogg och en kommande hemsida. Skriver jag för öppet med tanke på att jag arbetar som naprapat?

Hur ska det vara? Jag har funderat en del, varför skriver jag???

För att det är roligt!!!

Bloggen har ca 350 besökare per månad så det är en "liten" blogg. Jag är så tacksam för att du läser ;-)

Kuckelikuuuuuu

Glad Påsk kära Bloggläsare !!!

Njut av det vackra, gör livet vackert, tala om för dem du älskar att du älskar, bada i havet, lyssna på dina drömmar, gör skattkartor, hoppa mellan stenarna,  andas i din takt..., hoppa hoppa!

Och om livet känns dimmigt, ledsamt eller argt eller något annat, så är det så ibland, ett träsk... Det ena föder det andra, livet är polariteteter, när vi accepterar det blir vi rikast!

Idag är det Skärtorsdag, kom ihåg att vi har häxkvastar alla dagar! Idag städade jag med min kvast i Hampus uppfinnarskåp och fann fiskbuljong där, intressant!

KRAM!



Tystnaden

Idag började mitt påsklov, en veckas behövlig ledighet. Ibland behövs ledigheten för att tömma hjärnan, för att börja röra livet i nya mönster och banor. Livet blir tråkigt när det går på slentrian, bara för att det har bokats in att vara så.

Jag behöver detta avbrott. Till sommaren har jag bokat in en månads ledighet. För jag längtar efter mer levande energi. Ur tomheten föds det nya. Ibland måste man tömma sig riktigt för att ge plats för mer liv.

Idag har jag och Hampus lekt i solen, åkt till Väla och Panduro Hobby, Barnens hus, sen fick han vara hos Henrik medan jag gick på stan och låg i en solstol vid Gröningen och tittade på det stilla havet. Längtar efter att bada i havet. Bada med njutning. Vi badade i söndags i Båstad men det var svinkallt.

Ikväll har vi gjort påskpyssel, fina kycklingar i äggkartong, jag ska lägga in en bild på dem imorgon. Imorgon börjar Nia White Belt Intensive i Höganäs som vara hela påskhelgen, jag ska vara med en hel del, och vandra på Kullaberg. I tystnaden, bara jag. Ska ha en alldelles ensam Skärtorsdagseftermiddag och kväll. Ett behov att lyssna på mig själv... Så går det när man har många napapatpatienter och en supergullig pratglad unge ;-) Då väcks ett behov av att bada i tystnaden. I självkärlek. Hinna ge till bara mig själv. Amen.

Vårlig helg

Igår när jag vaknade och tittade ut, då glimmade det. Ja solens strålar skapade ett glimmer i parken som flirtade med mig. Jag älskar lördagar, friheten och leken. Det blev långyoga medan Hampus tittade på Bolibompa och byggde lego... Sen körde vi till Plantagen i Rydebäck och handlade penseer ochh påskliljor som alla andra. Blommorna kändes fabriksodlade, men strunt idet. Det viktigaste är att ge dem kärlek, då blir de fina! Fast visst hade jag gärna sett eko-blommor.

Det blev en lyckolunch på altanen, Hampus öppnade fröpåsarna som vi köpt sen tidigare, vi sådde i krukor och planterade. Och så kom hans kompisar cyklandes i parken på "cykelrallybanan" = jag lyfte Hampus cykel genom lägenheten, ut på altanen och wroooom så for han iväg, min snart 6-årige gullige prick.

Jag latade mig i solen, läste ett fint citat av Debbie Ford:

"När vi utrycker enbart de sidor av oss själva som vi tror kommer att garentera att vi blir accepterade av andra, undertrycker vi några av våra mest värdefulla drag och dömmer oss själva till en tillvaro av ständiga upprepningar av samma gamla drama med samma gamla manus. De säkraste sättet att förverkliga vår potential är att återkräva de delar av oss som vi har förvisat till skuggan".

Ja vi gör misstag ibland, vi kan skämmas eller acceptera, det bästa är att lära och bryta mönstret.

Idag efter att jag hade lämnat Hampus hos Henrik då kände jag ett vemod, det enda jag kom på var att sitta och landa, sen började ny energi komma. Bakade raw food kakor till min födelsedag imorgon ;-) Ja alla som säger fysiskt grattis till mig imorgon ska få en kaka, får se om de räcker...

Mer roligt som vi gjorde under helgen, var att vi var på restaurangen "Trivas på Råå" igårkväll med min Pappa (min Mamma ligger på sjukhus till och med imorgon). Gillar den restaurangen, bra energi, god mat och trevlig personal. Hampus ritade uppfinningsritningar som han visade för Pappas uppfinnarkompis Ernst som satt i andra ändan av huset, så Hampus sprang fram och tillbaka, alla tyckte det var roligt. Det blev en trycka-ut-bilen-maskin ur garaget, en skapa-ström-i-bäcken-maskin, en robot som går på olja osv. Var får han allt ifrån? Dessutom kan han nästan klockan och plussa upp till 10... Tiden går fort, det gäller att vara levande i den!

PS. Visst hade jag kunnat säga till honom att sluta springa till Ernst, men det kändes som alla gillade livligheten!

Lycka

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Bryt upp bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.
   
                               delar av Karin Boyes dikt "I Rörelse"

Idag har dagen gått i ett och äntligen sitter jag och stannar upp, lyssnar på vägen. Imorgon är det min kreativa onsdag, jag ska få en coachingsession med Sofia Sivertsdotter, en supercoach. Sen skapa det nya. Allt kommer som man önskar sig - om man jobbar på det. Är det så?

Dicsiplin och tron leder till lyckan. I balans med kapitulationen, att släppa kontrollen då och då.

Hur lyckas jag? Hur lyckas alla andra? Alla lyckliga par? Alla lyckliga familjer? Och alla som går isönder och sen blir lyckligare?

Och vad är riktig lycka?

Små ögonblick av fullkomlighet...

Mitt i natten

Ibland somnar jag med Hampus. Sen vaknar jag mitt i natten i vår tända lägenhet och pysslar och funderar.

I helgen har vi njutit av vårsolen, båda dagarna åt vi lunch ute på vår altan som är i sol och lä. Lycka. Våren ger mig lycka och en kemi i kroppen som gör mig pirrigt glad. Ledsen ibland. Och lite arg ibland, ja det är som känslor tinar efter den stilla och kalla vintern. Jag känner så här varje år i brytpunkten mellan vinter och vår, nästan lite nervigt mycket. Jag är en typisk vädur innerst inne, kombinerad med en känslig fisk i min kommunikationsplanet. Eller jag är jag ;-) Och lite nyfiken på astrologi.

Jag ska börja fota igen och lägga ut bilder på min blogg. Vi ska plantera i vår lilla trädgård och odla sen när det blir varmare. Jag saknar huslivet, men just nu går detta bottenlägenhetsboende bra, vi bor precis granne med lekplatsen dit många barnfamiljer kommer på helgerna, det är kul. Hampus får lära sig att kunna leka med alla, visa alla den spännande kojan i snårbuskarna och cykla rally med alla. Tur att det bor fler familjer runt parken så att det finns ett gulligt litet gäng som grundtrygghet.

En oro maler lite inom mig inför sexårsverksamheten.
-"Mamma jag vill inte börja skolan, jag vill gå på ett dagis med roliga leksaker."

Leken är viktigast, och ur leken föds lärlusten. Hampus gillar att skriva efter mig. Ikväll gjorde vi en pappersblomma med pinnstjälk och snodde grus på vår gård som vi la i en kruka som stöd för blomman, jag ska fota de och visa den här. Men nu måsta jag sova. En ny dag väntar imorgon.

Hampus ska till hans pappa imorgon efter dagis, jag undrar hur det känns att ha två hem? Att inte få krama sin mamma varje kväll? Han har en fin pappa. F-n vad sorgligt att inte alla familjer kan hålla ihop. Men vi är lyckligare så här ändå. Och när jag frågar Hampus, tycker han att vi ska bo i var sin lägenhet, jag och Henrik, och att Hampus vill bo mest med mig på Råå (5 dagar i veckan).

Vi alla tre var på restaurang i förra veckan, jag tror vi ska göra mer sånt... Sen gå hem till våra egna liv igen (som växte ifrån varandra, åt olika håll). Men vårt barn håller oss alltid ihopa på ett plan. För det viktigaste är att Hampus mår bra. Känslor är som magneter. Kärleken är den starkaste magneten.

Min hjärna har stängt för dagen

Störst av allt är att vara mamma, är det så? Jag minns att jag kunde känna ett vacuum det sista året före jag blev gravid, ett tomrum, med så mycket rymd och kärlek för en krabat till. Idag hittade Hampus ett gammalt foto på mig, för längesen när jag var kär i en kille och pussade honom, jag var 22 år. Jag förklarade att vi var kära på fotot, och vad det är, om nu en snart sexårig hjärna kan förstå det.
 - "Mamma vi är också kära" ;-)

Igår blev en person arg på mig för en sak som jag tycker man kan diskutera, alla gör vi misstag, jag hade gjort ett litet misstag, som inte föll en annan i smak.

Ibland behöver jag stanna upp, falla in i mer av mig och landa mjukt. Jag kan vara stark på ytan men blödig innerst inne, jag behöver så mycket mjukhet. Och tvärtom.

Jag kan stå och höra på när någon skäller på mig och inte falla omkull eller försvara mig, bara "Jaha jag hör vad du säger, ja jag har gjort ett misstag". Men sen vakna dagen efter med lite skav i hjärtat. Det där var inte kul. (Jag kan oxå bli ARG, men jag har lång stubin).

Hur kan mjukheten spridas mer utåt?

Jag går och lägger mig nu, jag borde skriva om Nia Awareness för mina Nia-dansare, men min hjärna har stängt för dagen. Gonatt!